Jag tänker i 2 språk.
Inte så lätt att förklara och väldigt virrigt ibland.
Kan ju tala om att det inte är det lättaste emellanåt.
I början på min "språkresa" så översatte jag allt i huvet .
Så om jag hörde något på engelska så översatte jag det till svenska sen om jag skulle svara på det jag hört så översatte jag det från svenska till engelska i huvet innan det kom ut.
Nu efter ca 4 år med bara engelska runt omkring mig så har det blivit lite enklare.
Ibland efter ett samtal (med någon utanför familjen) kan jag reflektera över mig själv att jag "pratade" på och ibland frågar jag mig själv pratade jag bara engelska??
Lättast är det faktiskt när man inte är förberedd.
Här hemma så pratar vi enbart engelska, visst ett och annat svenskt ord kommer ut och oftast är det jag som då säger nåt till sonen på svenska men han svarar nästan alltid på engelska tillbaka.
De enda gångerna som jag använder svenska är när jag pratar med familjen i Sverige.
Eftersom jag nu är så van med det engelska språket så har jag istället börjat och översätta tvärtom istället för jag vet ordet på engelska men kommer inte på det på svenska så då måste jag gå igenom hela den proceduren i huvet innan jag kommer på det svenska ordet.
En annan sak som jag gör är att jag omvandlar alla priser till svenska.
Ja ibland går hjärnan på högvarv och ibland är den på semester :)
Förstår att det tar ett tag innan man verkligen TÄNKER på engelska. Som boende i Sverige och när man bara använder engelskan ibland i jobbet, så blir det alltid lite meckigt när man ska tänka INNAN man pratar.
ReplyDeleteMen jag pratar bättre engelska när jag pratar med engelskmän, än jag gör när jag pratar med tjecker som pratar knackigt (nästan inte) engelska. Knepigt hur man påverkas... Hehe!
Kram